Tre länder möts vid världens största vattenfall
Efter några intensiva, men underbara dagar i Rio de Janeiro letade vi oss vidare längst kusten till ett ställe nära Ponta Negra. Där bor ett tyskt par som vi hade vunnit en övernattning hos på eBay. Huset ligger alldeles vid kusten och bara ca 150 meter från havet ligger en sjö. Så man kan välja att gå til Sjön eller havet och bada när det blir för varmt.
Det Tyska paret tog väl hand om oss. Vi fick massor med mat och dricka, samt de visar oss runt i området. Området är helt tomt ifrån turister. Så vi får även changsen att bada på en 2km lång badstrand helt för oss själva.
Se fler bilder från Ponto Negro här
Efter Ponto Negro bestämmer vi oss för att åka till ett ställe som ligger alldeles vid gränsen till både Argentina och Paraguay. Foz de Iquacu. Vid Foz de Iquacu ligger världens största vattenfall. Dubbelt så stort som Niagarafallen. Även världens största dam (Vattenkraftverk) finns där. Resan dit är dock låååång. Eftersom Nästan all transport sker med Buss i Brasilien, om man inte betalar för inlandsflyg vilket är nästan lika dyrt som att flyga till Brasilien från Europa, så är det buss som gäller. Och tyvärr är avstånden i Brasilien är enorma. Bussresan tog 28 timmar. Som tur är ju bussarna väldigt bekväma och man avverkar många timmar nattetid. Så det går trots allt bra.
Väl framme får vi börja vår jakt efter boende eftersom vi inte hade reserverat något för kommande natt. Som tur är lyckas vi hitta ett super bra hostel direkt. Dessutom för det bästa priset hittills under resan 65 reis per natt (ungefär 260kr).
![]()
Standarden de hostels vi stannar på kan kortast förklaras / jämföras med ett två stjärnigt hotell ungefär. Egna rum med dubbelsäng och badrum, och nästan alla har air-condition som tur är här i värmen. Frukost ingår alltid. Detta hostel hade dessutom en underbar pool. Det visade sig vara ganska tur här i Foz do Iguacu eftersom denna plats anses vara den varmaste platsen i hela sydamerika. De första dagarna här nu har temperaturen legat någonstans mellan 35-40C, och luftfuktigheten är enorm.
Eftersom tre länder möts just här får vi enkelt möjligheten att besöka två ytterligare länder här i Sydamerika innan vi flyger vidare mot Mexico.
Första dagen gjorde vi ett dagsbesök i Argentina. (Senare i veckan till Paraguay)
På den Argentinska sidan finns en enorm park knutet till vattenfallen Iguacu falls. Parken är enorm, och det tar oss en hel dag att vandra omkring ibland de enorma vyerna och vattenfallen.


Som jag tidigare skrev, är Iguacu falls världens största vattenfall, räknat i mängden vatten som strömmar genom dem. De är dubbelt så stora som Niagarafallen i USA.
Efter besöket måste jag säga att det är svårt att beskriva vilken enorm natur kraft och vilken oerhört vacker plats detta är. En annan vacker sak i denna park var den enorma mängd fjärillar som flög omkring överallt.

Det måste sägas att det är rätt märkligt att man aldrig hört talas om detta ställe innan vi reste till Brasilien. Kanske har det att namnet Foz do Iguacu är ganska svårt att uttala och komma ihåg, vilket gör att folk inte nämner det för varran på samma sätt som Niagarafallen.
Hang-gliding in Rio
På söndag morgon klev vi upp riktigt tidigt för att åka iväg på någonting riktigt galet och sjukt kul. Hang-gliding. Att hang-glida i Rio var innan vi gav oss iväg på jordenrunt resan mitt #1 av saker jag ville göra under resan runt jorden. Det känns lite som en ultimat upplevelse i kontrast till vardagsliv hemma i Sverige.
Jag har under många år drömt om att just hang-glida, det verkar så fridfullt och så härligt. Att få flyga fram på det ultimata sättet, precis som en fågel, och helt utan motorljud eller andra störande ljud eller saker i vägen. Tidigare har jag dessutom alltid trott att jag skulle bli lite närvös när jag väl stod inför att göra detta. Men jag kände ingen nervositet över huvud taget. Bara en enorm förväntan.
Vi hade fått kontakt med en kille som våra amerikanska vänner (Fred & Karin) hade tipsat oss om. Dom hade själva gjort detta med honom. Han hämtade oss utanför vårt hotell och vi åkte mot det berg som hang-gliding görs här i Rio. Marceöllo gav oss en snabb genomgång under bilfärden vad gäller hang-gliding óch hur vi kommer genomföra flygningen.
Efter 30 minuters bilfärd befann vi oss uppe vid den platform som man kastar sig ut vid.
Utsikten va helt underbar och känslan att bara få kasta sig ut och flyga därifrån känns helt underbar, jag kände fortfarande ingen närvositet. Efter en snabb kurs, med några enklare övningar samt påsättning av utrustning stod vi klar vid rampen och inväntade den rätta vinden. När man hang-glidar är vinden enormt viktig. Efter några avbrutna försök på grund av dåliga vindförhållanden var det äntligen dax. 1 .. 2 … spring ..
innan man förstod det va vi högt uppe i luften över en national park som ligger alldess nedanför berget som man kastar sig ut från, det var en helt underbar känsla, det pirrade i hela kroppen. Det som var mest påtagligt var hur naturligt och skönt det kändes. Man sitter väldigt bekvämt fast i den utrustning man sätter på sig, och den varma vinden smeker ansiktet när vi far framåt.
Tystnaden är påtaglig, det är ett obeskrivligt skönt lugn när man svävar fram där i luften. Vi flög vidare över en av de Favelas som vi besökt dagen innan, och sedan vidare ut över en modernare stadsdel, för att sedan åka ut över stranden och havet. Där cirkulerade vi några varv innan vi började vår inlandning. Det va första gången jag blev lite närvös, när vi närmade oss marken såg man verkligen hur fort det gick, men precis innan vi satt ner saktade vi in och man landade väldigt behagligt med en kort springtur i sanden på stranden. WOWO!
Vilken grej
Jag kan defenetivt säga att hang-glida är så underbart som det verkar,
jag hoppas och önskar att jag kan göra detta någongång igen.
Observera att till höger (lite längre upp) här i bloggen finns det nu en länklista (Bilder) till lite mer bilder än vad som visas här i bloggen. Samt att två ”nya” inlägg finns under detta inlägg.
Rios tre hjärtan

På lördag morgon började vi med att bada på Copacobana och Ipanema, världens två mest kända stränder, och till viss del hjärtat av vad idag Rio uppfattas som. Stränderna i sig är enorma och dom är fullständigt packade med folk. Jag skulle inte säga att det är någon jättenjutning att bada på dessa stränder, men det är en kul upplevelse att ha gjort iallafall en gång i livet.
Senare på dagen gör vi en rundtud ner till Rio de janeiro centrum som ligger ca 4 kilometer bort.I Rio centrum ligger det gamla ganksa välbevarade centrum där det är fullt med marknader och försäljning kors och tvärs.Man kan verkligen få en känsla här hur det var för resenärer på 40, 50 och 60 talet när de reste till Rio och upplevde denna vackra stad. I de nyare delarna av rio är det ju mer vanliga moderna skyskrapor och inte samma charm som denna gamla stadsdel hyser.

Till kvällen hade vi köpt biljetter till en samba show / fest. Vi blev hämtade från hotellet kl 10 på kvällen för att åka ut mot det område där Rios kända parader går av stapeln. Intill detta område håller
fjolårets parad-vinnare till. Det är en av deras Lördagsfest kvällar vi skall besöka, i deras egna fest / föreningslokal. Själva showen startar kl 00.00 och pågår ett par timmar, och därefter fortsätter festandet
fram till morgonkvisten. Showen var halvt galen och ljudnivån var nära smärt gränsen, vi gav oss hemåt redan runt 3 tiden, helt slut och utmattade.